Älvdalen 24/5

Strömmande vatten och vakande fisk, det är melodin det! Gled ner på Lokaflon strax efter 10 och där stod bara en husbil, med en man från Brötjärna som jag tydligen träffade hos grannen förra året. Vi språkade en stund innan han for hemåt och jag blev helt ensam på campen.  Reste läger och lagade mat, plockade med fiske grejorna och vips var klockan 13. Vandrade iväg till ett välbekant ställe och där mer hörde än såg jag vak. En hel del baetis i luften och lite på ytan men de verkade plocka nymferna precis i ytfilmen. Började med en liten oliv flymf men när inget hände bytte jag till en med fasan kropp stl.18 och den första harren som försökte ta den sam ikapp flugan och jag såg den komma och missade. Lade om och den tog direkt, fick sedan en till och tappade en, bägge var 35-40cm. Gick tillbaka och fick se att min kylväska som stått i vattnet nu stod på land, det har alltså gått ner mer!!! Gjorde käk och när jag åt fick jag syn på dagens mest steady fisk, mitt ute på flon och det såg ut som den åt sländor. Tog tid på mig innan jag vadade ut, tveksam om jag skulle nå den men med så låg tappning, 23 kbm kanske, kom jag tillräckligt nära och efter några försök tog även den min flymf. Samma storlek på harr igen. Nu inväntar jag lite kvällsfiske innan jag lägger mig i Amoken. 21:47 normalt sovdags för gubben Bäcklund, gjort en eld och ser förvirrade nattsländor då och då komma flygande. Nu vakar det en ganska steady fisk igen, mitt i älven, på samma ställe som jag fick den sista….försiktiga ringar på vattnet. Ska jag? Tar emot att  gå i djupt och bli kall, avvaktar och sneglar mot Amoken. Sluta vaka!! 22:21 fortfarande spontana vak mot en svart bakgrund på vattnet, känns som en utomjordisk kraft drar mig mot djupet samtidigt som myggen attackerar mig och knuffar mig mot älven. Sneglar på min Bourbon, hjälp mig, snälla… En EPA traktor med dunkande bas på RV70 får mig att nyktra till, det kommer fler dagar, fler fiskar så slappna av och prova nya sovsäcken istället.  Ok, väntar ut eldens sista andetag innan jag kryper in i kokongen.

Lämna en kommentar